Ett enkelt val

Efter 15 roliga år på byråer och magasin i Stockholm kände jag att det var dags för ett miljöombyte. Och livet kan ju vara så, när man gör sig öppen för förändringar brukar de också komma till en.

Det är nästan som när köksfläkten stängs av med en torr liten knäpp. Tystnaden blir hörbar. Vi blir receptiva för ljuden som följer. I mitt fall kom två vitt skilda alternativ till mig:

1. Flytta till ett slott i södra Frankrike.
2. Åka hem till Torvalla by i Jämtland.

Jag säger inte detta för att låta märkvärdig – det där slottet är mer som Draculas slott än Askungens och har fladdermöss på övervåningen. Dessutom är jag mörkrädd. Jag nämner slottet för att ge en bild av hur mycket jag verkligen gillar Jämtland. För det blev ju Jämtland. Bara här kunde jag pussla samman en riktig drömtillvaro omöjlig att avstå: Att arbeta på Trampolin, få ro att skriva på min andra bok, cykla längs alla nya grymma cykelvägar i länet, umgås med släkten och hjälpa pappa med gården i Torvalla by.

Efter ett halvt liv med deadlines och digital förgänglighet finns det något djupt stimulerande i att göra något så begripligt som att snickra en farstukvist eller måla ett hus (stryka pensel mot planka, oj, planka blir gul.) Det egendomliga var egentligen inte alternativen som kom till mig när jag lyssnade. Det märkliga var att jag inte ens behövde fundera.