Okategoriserade

Egentligen är jag inte det minsta sportintresserad och längdskidor åker jag endast om turen inkluderar stopp för våffla och varm choklad. Ändå var jag nyfiken på skidskyttevärlden när jag sommaren 2012 pluggat klart journalistlinjen på Ålsta Folkhögskola och längtade tillbaka hem till Jämtland. Nyfiken på hur kommunikationen i samband med stora evenemang så som Världscupen i Östersund fungerade, nyfiken på personerna bakom åkarna och nyfiken på organisationen bakom evenemanget.

Det blev tillslut sju år inom skidskyttevärlden där jag med fria händer fick möjligheten att bli allkonstnär inom kommunikation. Från första stapplande stegen med att skapa innehåll till reklambilagan Världscupen 2012 till att ansvara för samtliga digitala kanaler under Skidskytte-VM 2019.

En spännande resa där jag längs vägen även passade på att ta kandidatexamen i Kulturgeografi, guida glada sommarresenärer längs Inlandsbanans många mil mellan Mora och Gällivare och göra diverse inhopp på olika turismanläggningar. Varje arbetsplats med sina utmaningar. För mig har den stora tjusningen varit att få mixa dessa. Att få varva möten med pratglada resenärer med rapport från sommarens träningsläger i skidskytte och däremellan hinna lära sig nya knep inom foto och film. Den ständiga jakten på nya berättelser och nya sätt att få berätta dem, det är det som drivit mig framåt.

Att paketera rätt information på rätt sätt för rätt målgrupp är en ständig utmaning som jag glatt tar mig an. Under vägen fram till VM innebar det allt från eventmarknadsföring till skapandet av enklare film, artiklar och textunderlag till radio- och printmaterial. Allt för att locka till biljettköp och skapa intresse för evenemanget. Jag fick arbeta med en härlig mix av verktyg och uttryck som jag hoppas få fortsätta utveckla när jag nu byter utsikten över skjutvallen till det Rosa huset mitt i stan.

Min förhoppning är att här få fortsätta stilla min nyfikenhet genom nya möten, berättelser och lärdomar. Kanske är det just din berättelse jag ska få ta del av här näst? Hör av dig och säg hej på sofia@trampolinpr.se !

Av egen erfarenhet vet jag att det ibland finns en bild av att man är lite duktigare när man är verksam i Stockholm än när man är verksam i Östersund. ”Inte visste jag att det fanns så duktiga byråer där uppe” är en kommentar som jag har hört fler än en gång. Underförstått att de duktiga finns i Stockholm. Efter att ha pratat med företagare i Sveg och Vemdalen verkar det som att detta fenomen även gäller i förhållandet mellan Östersund och mindre orter i länet.

I Sveg fick jag rådet av en person att inte prata så mycket om Östersund när jag pratar med företagare eftersom det, enligt hen, finns något av ett mindervärdeskomplex. Föreställningen att kreativitet och kompetens finns i staden verkar vara stark. Intressant! Jag har ju i tidigare blogginlägg hävdat att det snarare krävs mer av detta för att lyckas i en mindre ort eller i glesbygden. Visst, konkurrensen är inte lika stor men å andra sidan är kunderna inte lika många heller.

Flera som jag har pratat med säger att självbilden är dålig i glesbygden. Att det finns en bild av att de kompetenta flyttar. Samtidigt pratade jag med nya vd:n för Destination Sveg i går. En engagerad, laddad och till synes mycket kompetent person som väljer att tillsammans med sin familj flytta till Sveg. Och när jag bad ett gäng företagare beskriva Sveg med ett ord fick jag ord som hemma, centralt, utveckling, natur och potential. Ord som jag kopplar mer till stolthet än dålig självbild.

Som vanligt finns det inte en enkel sanning. Precis som det inte finns en glesbygd.

/Helena