Från saftetiketter till superrubriker!

By | Trampolin PR | No Comments

”Det där är ingen rubrik Annika, det är en saftetikett!”. Nyhetschefen på lokaltidningen skrek högt över hela redaktionen och jag skämdes. Han var inte nöjd, tyckte att jag formulerat en alldeles för mesig rubrik. Det var förmodligen helt sant, även om jag i det ögonblicket hade önskat att han framfört synpunkten lite mer sofistikerat. Men på en redaktion är det raka rör. Så var det i alla fall i början av 90-talet och jag gissar att det är likadant nu.

Det var mitt första jobb. Som nybakad kommunikatör valde jag att först prova på journalistrollen. Det var superkul och väldigt nyttigt! Det har definitivt präglat resten av mitt yrkesliv. Till exempel har jag hittills aldrig missat en deadline, oavsett uppdrag. Att formulera tydliga budskap, så som rubriker, sitter fortfarande i ryggmärgen. Och jag har inga ömma tår.

Senare i livet har jag haft en mer strategisk inriktning. Inom kommunikation såklart, men jag har också arbetat med regional utveckling, glesbygdsproblematik, företagsfrågor, skogsnäring…

Som en ständig ledstjärna lyser vikten av god kommunikation. Den typen av kommunikation som verkligen sker med respekt för varandra, på lika villkor mellan ”sändare” och ”mottagare”. Den typen av kommunikation som kan förändra en organisationskultur, förbättra lönsamhet och dessutom göra allt så mycket roligare! Det behöver inte vara krångligt eller tidskrävande, men man måste tänka.

Genom åren har jag hjälpt ganska många att tänka kommunikation. Ofta har det lett till trevliga aha-upplevelser, men ibland kör man i diket. Det sker till exempel när ”tänket” är påtvingat. Någon som egentligen enbart vill fokusera på sin kärnverksamhet blir påtvingad en kommunikationsstrateg och då kan resultatet bli sisådär.

Bäst går det när någon verkligen vill ha hjälp. Och jag tänker att ni som är kunder hos oss på Trampolin PR vill det. Ni har redan tagit ställning och vänt er till en kommunikationsexpert utifrån ett identifierat behov. Därför känns det så otroligt roligt att få bli er samarbetspartner! Jag kommer att bidra med både min hjärna och mitt hjärta, det kan jag garantera.

Annika Lidgren
Telefon: 070 607 67 31
E-post: annika@trampolinpr.se

Poddarna du inte får missa!

By | Food for thought | No Comments

trampolinpr

Både luften och huvudet känns klarare efter sommarsemestern. Som inspiration för den kommande hösten har vi samlat ihop några poddar som vi tycker är lite extra bra. Det här är Trampolin PR:s egen podd-topplista, fylld av inspiration och klokskap om kommunikation, livet och annat viktigt.

sbd_newpodcast_logo
Social by default

Med Sarah Larsson Bernhardt & Deeped Niclas Strandh. Matnyttigt, inspirerande och lättsamt för dig som vill ha koll på sociala medier.

Lyssna här

1200x630bb

Passion för kommunikation

Få tips och lär dig trix från experter inom kommunikation. En specifik gäst i varje avsnitt som är specialist inom sitt område.

Lyssna här
170x170bb
Innerligt

Om ledarskap, kommunikation och livet. Marie W Schjölin är kommunikatör, coach, utbildare, inspiratör och föreläsare.

Lyssna här

framga-ngspoddenpa-rleros-ir3faz22

Framgångspodden

Driven av Alexander Pärleros. Han träffar inspirerande personer och får höra om deras resa. Gästerna består bl.a. av artister, idrottsprofiler, entreprenörer och filosofer.

Lyssna här

vadfanhallerjagpamed

Vad fan håller jag på med?

Podden drivs Linda Hörnfeldt, VD och grundare av Influencers of Sweden,
Sveriges branschorganisation för social media influencers.

Lyssna här

ads-creative-cdn.acast.commediav1aa30e425-c623-4c96-84cb-123fac0bfbfbdigitalisterna-kjelldaniel-centraltutanlogga-1400x1400-igaktggd

Digitalisterna

Radioprofilen Kjell Eriksson och Telias Daniel Stark diskuterar aktuella nyheter om tech, digitala lösningar, innovationer och startups med spännande gäster.

Lyssna här

AD-Sebastian tipsar!

historiepodden

Historiepodden

Den här podden är både underhållande och allmänbildande. Historiepodden beskrivs som ett magiskt gränsland där folkbildning och underhållning möts.

Lyssna här

Copy-Annja tipsar! 

Snedtankt

Snedtänkt

Författaren och skämtaren Kalle Lind pratar med folk som snöat in på udda kultur och märkliga fenomen. Den här podden lär dig allt du inte visste att du behövde veta.

Lyssna här

Film-Peter tipsar! 

s-town

S-town

Vad händer egentligen i ”Shit-town Alabama”? En spännande och känslosam serie i sju delar som ger en ny syn på både småstadsliv och hur en historia kan berättas.

Lyssna här

Pokémon förändrar svenska språket

By | Text och form | No Comments

508800-pokemon-go-1

Ganska nyligen hade vi en nationell debatt om ordet ”dom”. Den blomstrar ju upp då och då. Att vi borde ändra våra ord ”de” och ”dem” till ”dom”. Varför då? Jo, för att det skriftliga språket mer ska likna det talade. Det blir enklare att göra rätt och det svenska språket utvecklas hela tiden så det är inget konstigt med det.

Hur gör man då? Jo, man väntar tills tillräckligt många använder ordet dom. När lärare lär ut dom istället för de och när våra stora medier så som DN och Svenska Dagbladets journalister skriver dom i stället för de, då har vårt språk utvecklats. Språk-expertens gissning låg ungefär 20 år bort.

När dessa 20 år har gått så är dagens tioåringar 30. Dessa tioåringar kommer säkert att få skriva ”dom” i vuxen ålder. Men frågan är hur stor betydelse ordet ”dom” egentligen kommer att ha i språkdebatten. Den stora diskussionen kommer istället att handla om svengelskan och hur stor inverkan, eller impact, det engelska språket får ha på det svenska.

Denna spaning bygger jag på en kvällspromenad med min tioåring.

10-åring:
– Där är en candy

­Jag:
– Vad gör den?

10-åring:
– Det är godis!

Jag:
– Ja, men vad gör den?

10-åring:
– Den kan power up:a och evolva!

Jag:
–Jaha..??

10-åring:
–Å, där är en Nidorina, den är rare. Ånej, nu är den inte nearby längre…

Pokémons inträde i samhället har gjort att vår yngre generation mixar engelska och svenska ord, helt enkelt för att det låter bra. Undrar om det inte var så det hela började när vi en gång i tiden ändrade oss från att säga ”dem” och i stället sa ”dom”. Det lät liksom bättre.

/Marlene

Att hoppa från ett tak och inte veta vad man ska göra sen

By | Trampolin PR | No Comments

Den första filmkameran jag höll i min hand var en Super-8. Ett handtag, en lins och riktig film. Det var min storebror som hade letat fram kameran och en gammal mjölburk i plåt som var fylld med film. Uppe på vinden spände han upp filmduken och körde igång pappas gamla filmer på projektorn. Den från Furuviks djurpark var min favorit. Inspelad 20 år tidigare, någon gång runt 1970.

Vi lekte en del med den kameran, fast utan film. Första filmprojektet jag kan minnas vill jag istället placera någon gång i mitten av 90-talet. Då välkammad mittbena, likt Nick Carter i Backstreet Boys, tillsammans med Levis 501 och grungeinspirerade skjortor fortfarande fyllde skolkatalogerna.

Jag och en kompis hade lånat hans föräldrars kamera och skulle spela in en musikvideo till Spencer Davis Groups ”Keep on running”. Jag skulle hoppa från deras garagetak ner i en snödriva iklädd någon form av tomtemask medan min kompis filmade. Musiken kom från en inkopplad bärbar cd-spelare och hela videon skulle spelas in i en tagning eftersom vi inte hade något redigeringsprogram.

Idén om att hoppa från taket var ju givetvis briljant. Däremot hade vi inte riktigt tänkt igenom vad som skulle hända efter de inledande femton sekunderna. I två och en halv minut studsade jag runt i tomtemasken som en galning.

2000-talet kom till min gymnasieskola först 2001 och vi fick därför bekanta oss med analog redigeringsutrustning till att börja med. Videobandare, tidskoder, och dissolves som gjordes med spak istället för med två knapptryckningar. Men hösten 2001 var även våra redigeringsutrustningar digitaliserade och möjligheterna oändliga.

Så vad gjorde vi, jag och mina klasskompisar? Lekte med green screen och textrutor. En favorit var när vi gjorde artistpresentationer till Anderstorpskolan song contest, en lokal variant av Melodifestivalen med tre fullsatta föreställningar. Vi fick en artist att nynna signaturmelodin till Rederiet framför den gröna skärmen. Sen placerade vi honom i miniatyr på en toalettstol och satte textrutan ”Kan du nynna på din favoritlåt?”. Vi var nog mer humorister än filmmakare för det mesta, och inte överdrivet roliga heller alla gånger. Men vi gjorde riktig kortfilm också. Skrev manus bara för möjligheten att ringa ihop ett gäng amatörskådespelare och sätta upp en produktion.

I dag har jag lite andra uppgifter än att hoppa från garagetak. Filmkameran är en mobiltelefon istället för en Super-8.  I ett kommande blogginlägg kommer jag att berätta mer om hur du förbättrar kvalitén på dina mobilfilmer med några enkla knep.

Jag heter Peter Wikberg, är utbildad journalist, hjälper till med form och illustrerar om det behövs. Sen jag flyttade till Östersund för två år sedan har jag jobbat med kommunikation. Här på Trampolin PR jobbar jag främst med copy och film.

Har du tankar om film eller annat kul så kan du alltid slänga iväg ett mail, peter@trampolinpr.se.

Vi hörs!

Instagram nyheter

By | Digital närvaro | No Comments

Instagram fortsätter att utvecklas – till det bättre! Här kommer några uppdateringar som kan vara värda att lära sig.

Företagskonto med statistik
Klicka på ”kugghjulet” längst upp till höger. Skrolla ner så hittar du ”växla till företagsprofil” och följ sedan instruktionerna. Nu kopplar du ihop Instagram-kontot med Facebook-sidan du väljer. Du kommer få värdefull statistik, en ”kontakt-knapp” kommer läggas till i profilen och er adress. Här är Instagrams video om hur man gör.

Dölj olämpliga kommentarer
Klicka på ”kugghjulet” längst upp till höger. Skrolla ner så hittar du ”kommentarer”, klicka > och välj ”dölj olämpliga kommentarer”. Klart! Nu kommer Instagram rensa bort troll som skriver konstiga saker på dina inlägg.

Zooma på Instagram?!
Låter helt knäppt, det har ju varit själva grejen att man inte kan zooma på Instagrams bilder och videos. Men nu kan man det! Jag kan inte påstå att det var så viktigt för min användning i alla fall, men nu vet ni att det går.

Instagram Stories
Längst upp i vänstra hörnet är det ett + (plustecken), klickar du där kan du göra ett inlägg som ligger kvar endast ett dygn. Varför? Jo för att du kanske inte vill lägga upp för mycket bilder på ditt konto, och här får följarna en mervärde – att ta del av er vardag på ett naturligare sätt. Mer här och nu än vanliga inlägg.

Du kan lätt lägga till texter över bilderna för att göra dem roligare (väldigt likt Snapchat). Bilderna kommer presenteras i ett bildspel efter varandra. Raden längst upp ser du vilka andra som lagt upp sina Instagram Stories.

Nyheter från Instagram hittar vi på deras webbsida. 
Och du vet väl att du nu slipper att logga in och ur för att sköta flera konton? Läs vårt blogginlägg om att hantera flera konton samtidigt.

Vill du ha hjälp med dina sociala medie-kanaler? Hör av dig! /sofia@trampolinpr.se

 

Hej! Det här är min berättelse

By | Trampolin PR | No Comments

Annja Wikberg Trampolin PR

PR på norrländska och ett företag med hjärtat både i storstan och på landsbygden. Det är precis så, tänkte jag när jag hörde talas om Trampolin PR för första gången, det är precis så jag jobbar. Jag älskar både vischan och staden har aldrig förstått poängen med att krångla till det. Oftast handlar det bara om att göra det som behöver göras oavsett var man befinner sig. Mindre snack och mera verkstad.

Sagt och gjort nu jobbar jag på Trampolin PR. Ibland har man tur eller så har lagen om gravitation gjort så att jag drogs till företaget av helt naturliga skäl.

Oavsett om det rört sig om spännande jakthistorier berättade av min pappa, underfundigheter vid mammas middagsbord eller om jag vikt mig av skratt när jag och vännerna har låtit våra hjärnor löpa amok så stortrivs jag. Enkelheten, fantasierna och överraskningen är de stora nycklarna till en bra berättelse. Nu har jag till och med den stora förmånen att jobba med det professionellt. Nyp mig i armen.

Jag heter Annja Wikberg och kommer ursprungligen från södra delen av Jämtland, det vill säga Bergs kommun för att ta ett lite större grepp då jag har flyttat runt litegrann. Men för att göra det mindre krångligt kan vi bestämma oss för Hackås som ursprungsort. Efter det har vägen gått genom teatersvängen, in på journalistbanan på Östersunds-Posten och vidare mot att bli copywriter på Forsbergs skola i Stockholm. Sedan började jag jobba med marknadsföring och allra senast på Woolpower.

Min tvååriga utbildning i Stockholm bar med sig många saker. Jag fick utveckla mitt skrivande både litterärt och för skarpa uppdragsgivare. Jag lärde mig många nya ord på engelska som inte hade yppats en enda gång bland hänglavarna hemma i Rätan tidigare. Copywriter till exempel, jag visste ungefär vad jag gav mig in på men inte riktigt vad själva titeln betydde. Det saknar svensk översättning men tämligen omgående förstod jag att det skulle kunna kallas reklamskribent eller varför inte textkreatör?

Men jag vill ta ner det ett par pinnhål och göra det mer begripligt så att även hänglavarna skulle förstå. Det är kul att skriva och jag är helt ogenerat nyfiken på det mesta. Det är härligt att gräva runt, förstå och hitta information för att sedan omvandla det till engagerande berättelser. Eller ”storys” som man säger i branschen.

En god vän brukar säga så här när något har gått på tok: ”Äsch, det blev i alla fall en bra historia.” Jag har många sådana historier om mig själv men de kan vi spara till en annan gång. När vi ses kanske jag kan berätta en. Men först och främst vill jag höra din. Skicka ett mail till mig på annja@trampolinpr.se och säg hej.

Varma hälsningar,
Annja

”Ena dagen säljer vi barnkalaspresenter och nästa dag inreder vi för SVT”

By | PR på väg | No Comments

På vår husvagnsturné i länet träffade jag Caroline Fredin som driver Vemdalen Design i Vemdalen. Vi pratade om hur det är att vara företagare, hur hon når ut till sina kunder och vilka missuppfattningar det finns att driva företag i en glesbygd.

 – Många tror att vi företagare i glesbygden går på bidrag. Sanningen är att jag inte fått något bidrag alls! berättar Caroline.

Företaget har funnits i 9 år och butiken i 8 år. De säljer inredning och presenter och inreder även på efterfrågan. Här arbetar två fast anställda och extrapersonal vid behov.

Caroline berättar att de nästan helt slutat med annonser i tryckta medier och jobbar istället aktivt med sociala medier och annonserar på nätet då kunderna finns över hela Sverige.

Vad är roligast med att vara företagare?
Att utveckla företaget och sig själv. Genom hårt arbete har vi lyckats bra vilket ger oss möjligheter och öppnar dörrar till många olika spännande uppdrag. Det är kanske också just det som gör jobbet så roligt att vi har många ben att stå på och ingen dag är den andra lik. Ena dagen säljer vi barnkalaspresenter och nästa dag inreder vi för SVT.

Berätta om fördelarna att driva ett företag i Vemdalen.
– Att vi är ensamma i vår genre. Där finns fler inredningsbutiker men alla har olika inriktning vilket gör att vi kompletterar varandra snarare än konkurrerar. En annan fördel att många aktörer i Vemdalen är otroligt driftiga och jobbar hårt framåt.

Finns det några nackdelar?
– Vi är ofta bortglömda som härjedaling kan jag känna. Det gör mig orolig inför en eventuell storregion. Om vi är bortglömda redan idag, hur ska det då bli i en ännu större region.

/Sofia

Hammerdal – This is it!

By | PR på väg, Trampolin PR | No Comments

PR på väg betyder också övernattning för oss och inatt har vi campat vi på Route 45 i Hammerdal. Nej vi stuvar inte in oss i vårt mobila kontor (vi får mycket frågor om det) utan vi bor i en stuga.

Campingen har nya ägare, de har endast bott här i fem veckor. Vi blir väl mottagna och när vi frågar om de serverar mat än, det är ju lite tidigt på säsongen, så svarar James ”Vad vill ni ha? Jag lagar gärna!” Vi svarar att vi gärna äter här och med dem. Vi vill ju höra deras story.

Barnen som är 9 och 10 år kan redan förstå lite svenska och föräldrarna hänger med bra. När vi frågar vad som är bäst hittills svarar barnen: paddla kanot och skolan!

Föräldrarna svara: Vi är lyckligare och har mycket mer tid för familjen! Att bo i Sverige är som att gå tillbaka i tiden, inte alls utveckling- eller företagsmässigt, utan på sättet ni lever här. Här är det lugnare, ni är lediga efter jobbet, tar er tid till familjen och stressar inte lika mycket som vi gjorde i Storbritannien, säger James and Julie som driver Campingen tillsammans.

Familjen visar på mod och en nybyggarkänsla. De pratar mycket om att försöka återuppliva campingen som den var förr, när barn i byn lärde sig simma här, ett ställe att samlas på och äta glass och paddla på sommaren, och åka längdskidor på vintern. Vi hoppas och tror att de kommer lyckas.

De trivs jättebra i Jämtland och tycker att de blir väl mottagna. ”This is it” svarar de när vi frågar hur de ser på framtiden. ”Vi tänker stanna här”. Efter mycket skratt och lite allvarsprat så lämnar jag middagsbordet full av inspiration. De vågade lämna stress och krav och istället välja familjen och tiden med varandra. Att de som bonus hamnade i vårt vackra län är jag väldigt glad för!

Möten som dessa gör en glad, berörd och stolt som jämte. Fler liknande möten skulle göra oss alla mer öppna och förstående. Kanske du kan hälsa på en nyinflyttad granne idag?

/Sofia

Mer om Camp Route 45.