Karriär och barn – och så lite motion

By 15 december, 2011Trampolin PR

23.25, jag brer två mackor för jag är hungrig. Sista fakturan är betald. Egentligen borde jag direkt gå och sova för jag är ju en kvällstrött person, men jag behöver bara reflektera över dagen som gått.

Bakgrundsfakta:

  • Min man Staffan är i Stockholm och jobbar.
  • Min 7-åriga dotter Tuva har följt en kompis hem efter skolan.
  • Min 5-årige son Viktor hämtar jag på dagis strax efter fyra.
  • I morgon åker vi till farmor och farfar i Stockholm hela familjen.

 

Viktor ställer den sedvanliga frågan redan i bilen hem från dagis.

”Vad ska vi äta?”, jag har inte bestämt än svarar jag. ”Pannkaka!”. Okej säger jag. Jag brukar alltid säga nej. Det är onyttigt och tar alldeles för lång tid att steka. Nu är vi bara två som ska äta och jag har dessutom ätit julbord till lunch och är mätt, perfekt, vi gör pannkaka. ”Jag vill hjälpa till”. Det går bra, 2 ½ dl mjöl. Telefonen ringer. Jobbsamtal om morgondagens pressmeddelande. ”blir det här bra?”, ja, det blir bra. Jag pratar vidare. ”Vad ska vi ha i smeten nu?”. Jag laddar ner en bild på datorn. ”Vad ska vi ha i nu mamma?”. Bilden är nedladdad och jag ska bara hitta ett bra namn. ”VAD SKA VI HA I NU MAMMA?”. Hämta receptet. Ägg och mjölk. Bilden är nedladdad och klar och jag kan hänvisa per telefon.

Pannkakorna smakar bra. Jag äter två, Viktor fyra. Dags att slå in julklapparna till farmor och farfar. Vi hjälps åt. Sedan plocka prylar i huset. Packning och jag måste välja bra väskor för julklapparna. Svarar på SMS och kollar mailen. Pressmeddelandet som ska ut i morgon bitti kör vi en korrunda på. Viktor ser på julkalendern. Jag instruerar hur han kan ringa mig via snabbval och åker och hämtar Tuva. Hon blir sur för att hon inte fick pannkaka ”Ni äter jämt det när inte jag är hemma!”. Kvällsfika med macka och äpple framför TV:n. Jag ändrar lite i pressmeddelandet och styr sedan upp samåkningen till innebandyn. Min granne kommer för att vara barnvakt. Jag åker och idrottar, kommer hem, får beröm över mina fina barn, hoppar in i duschen och sjunker ner vid köksbordet och datorn. Instruerar via mail två kollegor om två olika uppdrag som jag inte kan lösa eftersom jag ska vara ledig i morgon. Betalar fakturor i sista sekund (och en för sent), fortsätter maila om pressmeddelandet, skriver om en krönika och hela tiden går musikalen Evita i bakgrunden.

Att det ska vara så mycket jämt…men jag hann ju allt. Kanske kan jag ta en tupplur på flyget i morgon.

Marlene

Leave a Reply